Not home

Är nere hos far min och hälsar på.
Det är konstigt hur fort man hamnar i gammla mönster, man blir den där lilla tjhejen igen som inte kan stå på sig och blir osåker men ändå jag är inte den tjejen längre och jag tänker ite spela henne längre.

Livet känns ändå bra nu. ett sms och min dag skulle vara underbar men om det inte häbnder så tänker jag inte gå under för det, det är ju inte så att någonting ur mitt liv försvinner det man inte hade innan kan man inte bli av med.

Later

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0